Stilhistoria – Grundkurs

Kursbeskrivning

20 oktober  

Tillfälle 1: Renässansen – Från florentinsk prakt till vasaborgar  Renässansen anses ha sitt ursprung i Italiens stadsstater som Florens där mäktiga familjer som Medici uppförde påkostade palats. Utsidan av ett renässanspalats framstår ofta som en borg, men på insidan var väggarna täckta med målningar eller dyrbara vävda tapeter. Möbleringen bestod av bänkar, skåp och kistor med intarsiadekor. En nyhet var ett ökat antal fristående möbler som stolar och bord. Stilen präglas av symmetri och ordning, och dekoren var ofta starkt inspirerad av antikens mytologi.

27 oktober 

Tillfälle 2: Barocken – Stormaktstidens storslagna formspråk  Barocken som möbel- och inredningsstil fick sitt stora genomslag i Frankrike med Ludvig XIV under 1600-talets andra hälft. Storslagna inredningar skulle imponera på resten av Europa. Även om barockens former kunde var överdrivna byggde de på de klassiska stilelementen, som redan återupplivats under renässansen. Den pampiga stilen passade enväldets- och stormaktens Sverige. Bildhuggaren Burchard Precht formgav den karolinska guldbarocken med sina yvigt snidade möbler. Arkitekterna Tessin d.ä. och d.y. förverkligade den konstälskande och tongivande svenska drottningen Hedvig Eleonoras olika byggnadsprojekt.

3 november 

Tillfälle 3: Rokoko – från pompa till lekfull intimitet  Under 1700-talets första hälft frigjorde man sig från barockens imposanta salar för att samlas i intima rum, som passade till förtroliga och lärda samtal. Väggfält och möbler blommande ut i vegetativa slingrande mönster. Många nya bekväma möbler skapades under rokokon och de uppfyller än i dag våra krav på komfort. Under denna period byggdes det nedbrunna Stockholms slott upp med inredningar och möbler i rokoko, som blev högsta mode i landet. Slottsbygget blev en motor i utvecklingen av den svenska hantverksskickligheten. De skickliga och formsäkra arkitekterna Carl Hårleman och Jean Eric Rehn gav den franska rokokon en elegant svensk måttfullhet.

10 november 

Tilfälle 4: Gustavianskt – klassicismens stramhet återuppstår  Ingen annan stil har vunnit sådan popularitet hos svenskarna som den gustavianska. Stilen fick redan sitt namn under Gustav III:s levnad. Impulserna kom som vanligt från Frankrike och Gustav III, liksom andra svenskar, åkte dit för att ta del av det senaste modet. Hans brinnande intresse för det klassiska stilidealet ledde till smakfulla inredningar i världsklass. En av pärlorna är hans paviljong i Hagaparken. Möbeltillverkningen kom för första gången att domineras av svenskfödda hantverkare, så som Georg Haupt och Gottlieb Iwersson. De gustavianska stolsmodellerna är oräkneliga och kopieras än idag.

17 november 

Tillfälle 5: 1800-talets stilomvälvningar – från kejserlig empire till frosseri i historiska stilar  Seklet började med Napoleons kejsarstil, empiren, för att mellanlanda i nystilarna och till sist sluta i jugend. Empiren var en fortsättning på nyklassicismen, men fick ett mer kraftfullt och strängt formspråk. Möbler i mahogny, konsthantverk av förgyllda bronser och textilier i starka färger präglade inredningarna. Den svenske kronprinsen Bernadotte tog stilen med sig från sitt hemland och hans nya namn, Karl Johan, gav stilen sitt svenska namn. Efter napoleontiden återuppstod den franska kungamakten, som blickade tillbaka på tidigare regenters stilideal. Renässans, barock, rokoko, nyklassicism inspirerade åter möbeltillverkarna, som gav stilen ett eget karaktäristiskt uttryck. Den framväxande borgarklassen på 1800-talet uppskattade modet och lät inreda sina överlastade hem i nyrenässans, nybarock och nyrokoko. Under 1900-talet fick nystilarna ett orättvist dåligt rykte, men i denna föreläsning lyfter vi fram dessa möbler, som ofta är gediget tillverkade i fina träslag.

24 november 

Tillfälle 6: Jugend & Art Nouveau - ungdom och ny konstrikning  I slutet av 1800-talet skapas en ny stil, baserad på nationalromantik och med inspiration från naturen. Detta organiska, växtliga formspråk gör upp med de historiserande stilarna och bryter igenom inom arkitektur, möbelkonst och konsthantverk. I Frankrike får den nya stilen namnet Art Nouveau medan den i Tyskland kommer att kallas Jugend. Hemmet som allkonstverk blev ett ideal. Med det avsåg man en helhet där allt från inredningar och möbler till glas och textilier gavs samma värde. Arkitekten får en ny roll som formgivare av både möbler och konsthantverk.